Läs mer
Böcker av Barbro Lindgren
Den lille fursten
”Denna lilla bok, glädjesprinklande illustrerad av Eva Eriksson, är en bok för alla om hur barnet, den nya människan, ställer allt på ända och gör förflutna sorger till lappri med sina välsignade stolleprov … Den lille fursten är en äventyrsbok, för livet är ett äventyr. Framåt ska vi, och det ska svänga. Oan to tri! Oan to tri!, som gossen själv brukar säga.” Martina Montelius i Expressen
Om fällor och flockdjur
Är jag ett flockdjur? Nej, det är jag inte och har jag aldrig varit. Man kan inte vara ett flockdjur om man behöver tänka mycket. Och det behöver man för att förstå något av detta obegripliga liv.
Kejsarens nya kläder
Efter förra årets uppmärksammade remake av H.C. Andersens saga Den fula ankungen (som nominerades till Augustpriset) har Barbro Lindgren nu, tillsammans med illustratören Robert Nyberg, också bearbetat sagokungens mest kända berättelse, Kejsarens nya kläder!
Varför inte tala såsom ett barn
I Varför inte tala såsom ett barn fortsätter Barbro Lindgren att fundera över livets stora och små frågor. Filosofisk hjälp hämtar hon nu framför allt från den portugisiske författaren Fernando Pessoa. Men även hunden Mimmi, grannar, barnbarn och inte minst korvskinnen ovanför Fäholmen spelar här viktiga roller.
Ett nollsummespel
I Ett nollsummespel fortsätter Barbro Lindgren att läsa filosofer och författare, promenera med sin hund Mimmi och fundera över livets stora och små frågor. Proust har blivit en ny favorit, trots att hans meningar nästan aldrig tar slut. Hon träffar sin arga vän Carin och den tävlingsfixerade Macke, som konstruerar de underbaraste drömmar när han inte kan sova. Och korvskinnet ovanför Fäholmen – som har en inte oviktig roll i tidigare böcker – har oväntat fått sällskap av ett annat!
Titta Max grav!
Barbro Lindgrens och Eva Erikssons berättelser om den lille pojken Max och hans bil och boll har roat generationer. Men inte alla känner till att det finns en fortsättning – och ett slut – på historien. 1991 utkom nämligen en väldigt speciell Maxbok – Titta Max grav! – där vi får följa hur Max växer upp till en TV-tittande banktjänsteman, skaffar sig fru och barn, skiljer sig och till sist dör …
Här är den lilla gården
Här är den lilla gården.
Men var är gubben?
Och var är gumman?
Och var är alla djuren?
Försök att hitta dem
om du kan!
Även en ihålig nöt vill bli knäckt
Det är mycket hett igen. På Fäholmen vädd, vitmåra och enstaka gula fetknoppar. Svens kor står stilla ute i vattnet eller ligger i tallskuggorna utanför lejonkulan, orörligare än någonsin. Själv känner jag större och större sympati för den gamla visan: ”Hej tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara, en liten tid vi leva här, med mycket möda och stort besvär!” Det kunde Nietzsche, Schopenhauer eller jag själv lika gärna ha skrivit under på – särskilt jag, som just slagit upp vin i mitt glas.
Stora Sparvel
Barbro Lindgrens tre böcker Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel handlar om flickan Sparvel och hur hon tänkte och kände när hon var mellan fem och åtta år gammal. När böckerna utgavs första gången var de försedda med en varningstext om att de borde läsas i sällskap med vuxna. Genom att på ett mirakulöst sätt anta den lilla flickans perspektiv lyckas Barbro Lindgren skildra hennes upplevelser precis så nakna – och hemska – som man föreställer sig att de kunde vara.
Lilla Sparvel
Barbro Lindgrens tre böcker Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel handlar om flickan Sparvel och hur hon tänkte och kände när hon var mellan fem och åtta år gammal. När böckerna utgavs första gången var de försedda med en varningstext om att de borde läsas i sällskap med vuxna. Genom att på ett mirakulöst sätt anta den lilla flickans perspektiv lyckas Barbro Lindgren skildra hennes upplevelser precis så nakna – och hemska – som man föreställer sig att de kunde vara.
Bara Sparvel
Barbro Lindgrens tre böcker Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel handlar om flickan Sparvel och hur hon tänkte och kände när hon var mellan fem och åtta år gammal. När böckerna utgavs första gången var de försedda med en varningstext om att de borde läsas i sällskap med vuxna. Genom att på ett mirakulöst sätt anta den lilla flickans perspektiv lyckas Barbro Lindgren skildra hennes upplevelser precis så nakna – och hemska – som man föreställer sig att de kunde vara.
Ingenting hände, två gånger
Våren har kommit till Glömminge, snödropparna spränger sig upp ur marken.