Barbro Lindgren

Dagar i Glömminge

2009–2021

Dagar i Glömminge är en samlingsvolym bestående av de nio dagboksbaserade prosaböcker som Barbro Lindgren utgav åren 2010–2021. Att älska ett djur hade länge varit min dröm var den första boken. Vagga mig till sömns den sista. Till denna nya utgåva har författaren och litteraturkritikern Michel Ekman skrivit ett förord och Barbro Lindgren ett efterord.

SAGT OM BARBRO LINDGRENS GLÖMMINGEBÖCKER:
”En av årets vackraste och mest tröstande böcker. Ge den till en vän som du tycker om. Vännen kan också vara du.” Susanne Sterner i Östgöta-Correspondenten

”En mycket fin text för den som vill läsa om livet men inte älskar böcker som heter Tankar om livet och har någon akvarellblomma på omslaget, och som brukar slentrianskänkas till konfirmander, studenter och 40-årskrisare. Det är en mjukhård, kompromisslös, reflekterande och ärlig text, vars emellanåt lakoniska humor på riktigt kan lindra både dödsångest och livsångest.” Rebecka Åhlund i Smålandsposten

”Jag har skrattat och njutit av Barbro Lindgrens respektlösa inställning till alla dessa lärde. Hon räds inte att konstatera att hon med sitt bondförstånd ändå kom fram till samma sak.” Maria Hamberg i Nerikes Allehanda

”Att följa med Barbro Lindgren på hennes promenader med hunden Mimmi är som att lyssna till en egensinnig gammal vän. Oavsett om tankarna för dagen handlar om livet och döden eller naturprogrammen i TV genomsyras de av hennes alltid lika kärva, vildsinta humor.”
Ingalill Mosander i Aftonbladet

”Ännu en pärla i miniformat … Det är varmt och underhållande, samtidigt som det är tänkvärt och sorgligt.” Sune Johannesson i Kristianstadsbladet

”Vad är det som gör att man läser Barbro Lindgrens Glömmingeböcker med sådan glädje och lättnad? De handlar ju rätt mycket om sorgliga saker … En orsak är förstås den bistra humorn som sällan överger Lindgren. Men lättnaden hör också ihop med hennes obönhörliga vilja att säga som det är, den som utmärker hela Lindgrens författarskap. Men om det här var hela beskrivningen av Lindgrens författarskap, och av livet, blev det nog för tungt. Snarare är sorgen en botten, något som inte går att bortse från men som just därför måste ge fäste åt alla aspekter av livet. För de är ju många. Livet är intressant, fullt av glädjeämnen och saker att fördjupa sig i.” Ur Michel Ekmans förord