Inbunden 240 sidor Illustrerad Stort format Layout: Eva Jais-Nielsen

Utgivningsår: 2014

ISBN: 9789187207297

När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen

Om sjuttiotalets svenska barnprogram

360 kr

Den vita stenen. Vilse i Pannkakan. Fem myror är fler än fyra elefanter. Tårtan. Ville, Valle och Viktor. Kalles klätterträd. Barnjournalen, Tjejerna gör uppror. Alfons Åberg …

Listan över de barnprogram som producerades och sändes av Sveriges Television på 1970-talet kan göras lång. Det är program som har format generationer av unga människor och – fyrtio år efteråt! – fortfarande diskuteras och väcker starka känslor. När Sverige fick en andra TV-kanal 1969 så innebar det startskottet för en revolution av barnprogrammen. Synen på barn ändrades dramatiskt. Stora ekonomiska resurser tillfördes. En rad av Sveriges främsta producenter, författare, filmare och konstnärer drogs in i processen. Om barnprogram tidigare hade varit styvmoderligt behandlade fick de nu högsta status. Resultatet blev en storhetstid utan motstycke och många av de program som då tillkom räknas idag som omistliga klassiker.

I När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen kan kulturjournalisten och forskaren Malena Janson för första gången berätta hela historien om denna vitala och orättvist förtalade epok.

SAGT OM BOKEN

Ur SVT:s Kulturnytt

“Malena Janson lyckas på ett övertygande sätt förklara varför så många av de här programmen, som Fem myror är fler än fyra elefanter (1973–74), Kalles klätterträd (1975) eller Den vita stenen (1973) etsade sig fast i minnet hos publiken.” Helena Lindblad i DN

“Malena Jansons bok om 1970-talets svenska barnprogram är ingen madeleinekaka för mig – den är en veritabel sjuvåningstårta.
När jag ser bilderna ur Margareta Strömstedts serie om barnen i ett höghus i Hagsätra är jag nära att skrika rakt ut att projektet måste göras en gång till, i nutid.
Dagens svenska tv-skapare försöker säkert – åtminstone SVT. Men det vore tjänstefel att hävda att de lyckas. Den enda rimliga diagnosen är att man har drabbats av samma skräck som de produktionsbolag har som tävlar om vuxna tittare. En sorts underhållningsneuros.Om vi inte skriker på högsta volym, klär på oss grisskära kroppsstrumpor och låter popstjärnor sätta betyg på varje cell i vår lekamen kan någon komma och röva bort vår dyrbara, om än korta, publik. Ja, tv-makarna vinkar som desperata bebisar för att alla barn ska se dem.”
Martina Montelius i Expressen

“En behövlig och ruggigt noggrann vindsröjning i mytfloran om det förra seklets kanske mest baktalade decennium, sjuttiotalet.” Petter Lindgren

OM FÖRFATTAREN

Malena Janson är kulturjournalist och samordnare för barn- och ungdomsfilm på Svenska Filminstitutet. 2007 doktorerade hon på en avhandling i filmvetenskap om svensk barnfilm, Bio för barnens bästa?: Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år (Acta).

UR BOKEN

Barnprogramproduktionen under min uppväxt hade en ekonomisk och konstnärlig glansperiod vars like inte setts vare sig förr eller senare. Det förstod vi förstås inte medan det pågick, utan det har jag insett efter flera års studier av den svenska barnkulturen. Vartenda papper i Sveriges Radios dokumentarkiv och varenda minut av bevarad film i Kungliga bibliotekets audiovisuella arkiv vittnar om det. Liksom varje ord som sägs av de personer som själva var med och skapade kulturen åt oss.

1969 ombads barn runtom i Sverige formulera frågor de ville ha svar på i TV. Det blev drygt 600 frågor och många
spännande barnprogram:

Varför måste man sova?
Hur blir det drömmar?
Hur gör man järn?
Hur ser det ut i ett fängelse?
Hur gör man ormar egentligen?
Varför lyser solen?
Varför måste man dö?
Hur känns det att dö?
Vad händer det under jorden?
Hur gör man en orgel?
Hur kan en elefant komma
ut genom en stjärt?
Hur gör man papper?
Hur gör man glas?
Hur ser en gräns ut?
Hur stort är universum?
Varför blir det krig?
Finns Gud?
Hur blir man kines?
Har ormar skelett?
Varför krigar man på Nordirland?
Vad händer om natten?
Hur kommer mjölken i mjölkförpackningen?

Läs mer

Fler böcker inom samma kategorier

,

Vårt folk

Den litauiska författaren Ruta Vanagaite och den israelisk-amerikanske historikern Efraim Zuroff utforskar tillsammans det mörka kapitel i Litauens historia som utspe­lade sig under den nazityska ockupationen då 200000 judar mördades.

199 kr

Det internationella genombrottet

En inträngande historisk analys av hur Norge förvandlades från ett av Europas etniskt, kulturellt och religiöst mest homogena länder till ett av de mest heterogena. Boken är en av det ­senaste årets mest uppmärksammade politiska böcker i Norge.

199 kr