Ingegerd Edman

Väg 801

Byalaget som tog strid mot Trafikverket

»Vet ni att Trafikverket vill dra in allmänt vägunderhåll för väg 801?«

Så löd frågan som Ingegerd Edman, själv bosatt vid denna väg i Söderköping, fick i december 2016.

Hennes svar var att, nej, det visste hon inte.

Men under de följande åren skulle hon bli desto mer påläst, både om Trafikverkets planer för väg 801 och om de lagar och regler som gäller för Sveriges enskilda vägar.

I boken Väg 801 berättar Ingegerd Edman historien om hur hon, hennes man Hans och de andra med­lemmarna i det bya­lag som bildades, i snart sex år har stridit för att förhindra att vägen blir enskild. En strid de fört inte bara för att ansvaret för en enskild väg och en rörlig bro skulle innebära orimligt stora kostnader och uppoffringar för dem, utan också för att bevarandet av allmänna vägar är en viktig demokratifråga.

Väg 801 är en dramatisk skildring av en av de mest upp­märksammade vägkonflikterna i Sverige på senare år. Sam­tidigt förmedlar boken en stor mängd upp­lysande fakta om enskilda och allmänna vägar, som gör den omistlig för alla som är eller kan komma att bli berörda av omotiverade ­vägin­dragningar.

 

STRIDEN OM VÄG 801 I KORTHET

Sedan år 2016 har Trafikverket arbetat på att göra om den allmänna vägen 801 i Söderköping till enskild väg, något som fastighetsägarna vid vägen har motsatt sig.

Den 10 oktober 2017 bildades Byalaget Drothem väg 801 med uppdrag att verka för att den väg samtliga medlemmar äger fastigheter vid ska förbli statlig. En enskild väg skulle inte bara innebära ökade kostnader, större ansvar och mera arbete för byalagets medlemmar, utan också vara dåligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, då drygt 50 affärsdrivande verksamheter skulle förlora en stor del av sitt kundunderlag.

Den 9 september 2021 tog Trafikverket beslut om att fastställa vägplanen för E22-projektet. En del i beslutet var att dra in allmänt vägunderhåll för väg 801.

Den 5 oktober 2021 överklagade fler än 30 byalagsmedlemmar vägplanebeslutet rörande indragningen av väg 801. Man hävdade bland annat att verket agerat i strid mot sitt eget regelverk, lämnat osanna uppgifter samt undanhållit korrekta fakta.

Ärendet ligger för beslut på regeringens bord.

 

OM INGEGERD EDMAN

Ingegerd Edman är pensionär. Under sin yrkeskarriär arbetade hon som ­folkskollärare, ­speciallärare, studie­rektor, rektor och förskolechef. Sedan 30 år är hon bosatt i Söderköping. Hon har ­tidigare givit ut böckerna Det går att göra så här! Om att lösa vardagskonflikter (Runa 1999) och Sagan om kommunen som glömde (Atremi 2014).

 

EN BERÄTTELSE OM DEN LILLA MÄNNISKANS KAMP MOT EN STATLIG MYNDIGHET

Av Ingegerd Edman
Ur Väg 801

Om någon, sommaren 2016, hade frågat mig och min man om vi skulle kunna tänka oss att avsätta nästan sex år för att lära oss så mycket vi kunde om enskilda vägar och om Trafikverkets metoder för att överföra en väg från statligt till enskilt väghållarskap då hade vi båda skrattat gott. Det var inte vårt ämnesområde.

Om någon ställt samma fråga på luciadagen 2016 hade vi satt skrattet i halsen. Trafikverkets förslag att dra in »vår väg och vår bro«, länsväg e 801 och bron över Göta kanal, Vännebergabron, innebar att det vi tidigare skulle ha avfärdat med ett skratt nu blev vår huvudsysselsättning.

Till sist blev det också en bok. En som  är skriven för dig som befinner/har befunnit dig i samma situation som vi (eller riskerar att hamna där) oavsett om det är Trafik­verket eller din hemkommun som vill överlåta vägansvar, kostnader, underhåll och drift på dig.

Den är skriven för dig som är politiker för att du behöver mer kunskaper om enskilda vägar än vad ­Trafikverket kan eller vill ge.

Den är skriven för dig på landsbygden och för dig som bor i sta’n, kort sagt för alla som är vetgiriga, intresserade av ­s­amhällsfrågor, eller bara vill läsa en berättelse om den lilla människans kamp mot en statlig myndighet.

Boken handlar dock om mer än ett byalags kamp mot Trafikverket, den tar upp enskilda vägar ur olika aspekter: hur de förvaltas idag, (likheterna med 1600-talet är slående), kunskaperna som saknas och var helhetsansvaret för det svenska vägnätet ligger. Berättelsen visar med skrämmande tydlighet hur lätt demokratin kan sättas på undantag.