Mest kränkt vinner

I Mest kränkt vinner undersöker Lars Åberg den upplevelse av kränkthet, som allt fler människor tycks ge uttryck för idag.

»Alla är kränkta, alla kan bli kränkta. Möjligheterna att känna sig kränkt tycks vara fler än möjligheterna att känna sig lycklig. Allt förändras så snabbt, många är bittra. Detta är en bok om vilsenhet, men också om saknad. Om att känna sig missnöjd och förorättad, och om hur den känslan kan utnyttjas för att vinna fördelar. Om hur kränktheten ersatt tilliten och tagit sig in i våra liv och i alla vrår i samhället. I Mest kränkt vinner stöter jag på de kränkta lite över allt, i öknar och regnskogar, i kulturen, politi­ken och religionen, och i min egen släkt. Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen. Den stora kränkningen ligger i känslan av förlust. Det är detta saknaden ytterst handlar om: att inte tappa bort sådant man minns.« LARS ÅBERG

Lars Åberg är journalist och författare. Han har tidigare utgivit över 20 böcker. Bland annat de tre uppmärksammade och hyllade böckerna om hur migrationen har förändrat Sverige, Framtidsstaden (2017), Landet där vad som helst kan hända (2018) och All Inclusive (2019).

Om Mest kränkt vinner (2024):

»Boken är ett litet mästerverk som fångar in samtidens anda på det motsägelsefulla sätt som ett sådant uppdrag kräver. I flera långa sammanvävda berättelser från när och fjärran såväl som i korta och kärnfulla sentenser sätter han blixtbelysning på formerande företeelser, mönster och känslor i vårt samhälle. Åberg skriver pricksäkert: ”Så tokigt allting blivit, inte för att det främmande kommit hit utan för att det välbekanta gett sig av, upplösts.”» Widar Andersson, Folkbladet

»Svenske Lars Åbergs debattböcker hör till de bästa på andra sidan Öresund. […] I sin nya bok beskriver han det inre förfallet i det moderna Sverige, där kränkthetskulturen firar nya triumfer varenda dag. […] Bokens korta kapitel är skrivna med energi och pregnans, och författaren är starkt närvarande i projektet att beskriva verkligheten så osminkad som möjligt. […] Om jag hade ett förlag skulle jag översätta och ge ut den här boken på danska, eftersom den progressiva avvecklingen av Sverige speglar den danska nedåtturen.” Mikael Jalving, Kontrast (Danmark)

»Ett samhälle som uppmuntrar och bejakar kränkthet kommer i förlängningen att bli handlingsförlamat, för i känslan av kränkthet ligger passivitet och maktlöshet. […] Bokens sinnesstämning rör sig mellan sorg och behärskad vrede. Och förundran. Hur kunde ett så välfungerande land som Sverige förfalla så? Åberg beskriver en väv av paradoxer. En av de mer anslående är hur strävan efter minoritetsskydd – och rädsla att kränka – lett till acceptans för majoritetsförtryck. […] I den mån samhällsväven omtalas i dag är det ofta dess revor som nämns. I Åbergs sorgsna framställning är problemet större än att handla om revor. Det verkar som om vävens själva grund, varpen, bytts ut: ’Så tokigt allting blivit, inte för att det främmande kommit hit utan för att det välbekanta gett sig av, upplösts.’ Här ser Åberg den största kränkningen: den av det svenska samhället, och dem som byggde upp det – vävde samman det – genom arbete, skatter, och ’rättskaffenhet’.« Katarina Barrling, Svenska Dagbladet

»Detta är en fantastiskt läsvärd bok. […] Titeln kan verka provocerande vald men innehållet tecknar en oroande bild av en demokrati under attack. Men också rolig. ’Ju mer det pratas om inkludering och integration, desto mer fragmentiseras och atomiseras samhället, eller så är sambandet det omvända. Hur som helst: därför uppfanns värdegrunden.’ Rekommenderas starkt!« Ann-Sofie Hermansson, Facebook

»Lars Åberg har ägnat ett par decennier åt värderingsförskjutningar och den sociala och demografiska förändringen av Sverige. Det märks i titlar som ’Framtidsstaden’ (om Malmö), ’Landet där vad som helst kan hända’ (om Sverige) och ’Heder och samvete’ (om hederskultur). […] Nyligen utkom ’Mest kränkt vinner’. Ett försvar för upplysningsidéerna, yttrandefriheten, demokratin och rätten att häckla och häda. Han står frågande inför trendig offermentalitet, omvänd rasism och allsköns vurm för ’mångkultur’, även när den är extremistisk och förtryckande. […] Åberg balanserar på minerad mark. Är aldrig bombastisk men ställer stora frågor. En underliggande vrede kan anas när han beskriver det offentliga Sveriges ’strukturella välvilja’ och samtidigt handfallenheten inför destruktiva kulturella beteenden. Reflektioner som sällan uppskattats i lättkränkta kretsar. […] Om man inte redan är kränkt visar Lars Åberg vägen för den som vill bli det – och skaffa sig både ny identitet och försörjning, oftast på skattebetalarnas bekostnad.« Mats Edman, Facebook

»Du har gjort det igen; satt ord på en känsla och undran som gnager. Hur hamnade vi här? Du har ett underbart precist språk som jag gillar och du har referenser till personer och händelser som jag glömt eller inte kände till. Och dina oneliners och associationer är härliga. Du håller tillbaka din vrede, en vrede som du inte är ensam om. Kan bara säga stort grattis till en viktig bok! Som dessutom är en njutning att läsa. Du står återigen mitt i samhällsdebatten.« Claus Nowotny, Facebook

 

Om Framtids­staden (2017):

»En av de viktigaste böckerna som jag har läst på mycket länge.« Widar Andersson

»… angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad.« Heidi Avellan

»Åberg kallar en spade en spade … Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt ­journalis­tiskt.« Johannes Nesser

 

Om Landet där vad som helst kan hända (2018):

»Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet … vilken journalist och skribent!« Sakine Madon

»När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre  två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En för­­lo­rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wi­gan Pier [det är] en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd … ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt.« Jens Stilhoff Sörensen

 

Om All Inclusive (2019):

»Lars Åberg är utrustad med det mod som skiljer intressanta skriben­ter från mindre intressanta. Han skriver med den auktoritet som erfarenheten ger Han är och förblir en outsider, en murvel, the lonely rider som inte  får plats på litteraturbåten: han skulle ju kunna förstöra stämning­en.« Anders Sundelin

»[Åberg] borde få Stora Journalistpriset för sin ny­an­­se­rade och 20-åriga granskning av den största socia­la för­ändring som Sverige genomgått sedan Amerika-emi­gra­­tio­nen.« Mats Edman

»[Lars Åberg] borde ha prenumererat på Stora Journalist­priset de senaste åren … Ett scoop är en sak, men att ges­talta de stora skeendena är större och viktigare än all dagssländejournalistik.« Per Brinkemo

»Lars Åbergs trilogi är ett berömvärt pionjärarbete. Allt för många har låtit misstagen i integrationspolitiken fort­gå och blundat för problemen. Det har Lars Åberg rättat till.« Bengt Albons