78 sidor Övers. Anders Schærström Häftad Utkommer i serien Den lilla hammaren

Utgivningsår: 2015

ISBN: 9789187207396

,

En trösterik sanning

Ett bättre samhälle för oss och vår planet

145 kr 40 kr

Vägen till en lyckad omställning mot hållbarhet måste gå via väsentliga minskningar av inkomst­­skillnaderna. Och de minskade inkomstskillnaderna måste, för att bli permanenta, åstadkommas genom en demokratisering av samhällets ekono­miska sfär.

Det är huvudbudskapet i Den trösterika san­ning­en av de två brittiska epi­de­mio­­­logerna Richard Wilkinson och Kate Pickett, som tidigare utgivit den uppmärksammade boken Jämlikhetsanden (Karneval förlag 2010).

Det ”trösterika” är att vi skulle kunna be­vara, eller rentav öka, vårt välbefinnande samtidigt som vi skär ner koldioxidutsläppen. Detta eftersom ett stort välbefinnande kan uppnås även på en måttlig ekonomisk nivå under förutsättning att jämlikheten är tillräckligt stor. På så sätt kan även radikala miljöreformer vinna stöd i breda kretsar. Ökad jämlikhet, visar forskningen, är hälsosam både för oss människor och för den planet vi bebor.

OM FÖRFATTARNA

Richard Wilkinson är professor emeritus i social epidemiologi vid University of Nottingham Medical School, hedersprofessor vid University College London och gästprofessor vid University of York. Kate Pickett är professor i epidemiologi vid University of York samt ledamot av Royal Society of Arts. De har tidigare utgivet Jämlikhetsanden (Karneval 2010), som erhållit Political Studies Association Publication of the Year Award och Bristol Festival of Ideas Prize. Richard Wilkinson och Kate Pickett tillhör grundarna av The Equality Trust.

”Demokratiska företag kan utgöra den bästa grunden för att skapa ett bestående mer jämlikt och hållbart samhälle”

Av Richard Wilkinson och Kate Pickett
Ur En trösterik sanning
Övers. Anders Schærström

Sedan 1980-talet har den progressiva politiken saknat roder. Efter att ha förlorat sin vision av hur man skapar ett kvalitativt bättre samhälle för alla har den radikala politiken saknat idealism, en känsla av syfte och förmågan att inspirera. Som en följd tycks politiker vara drivna främst av kortsiktig opportunism och stora delar av befolkningen betraktar politiken som något det inte är värt att fundera över.

Men det har aldrig rått ett så skriande behov av en djärv vision för framtiden. Om vi misslyckas med att vända den politik som har drivit på klimatförändringen, så står vi inför en världsomfattande katastrof. Ogynnsamma trender har varit synliga under en tid; förändringens riktning är bortom tvivel och vi inser de främsta orsakerna.

Ändå blundar de flesta av oss för problemet. Att gå mot hållbarhet ser inte ut som så mycket annat än en ovälkommen inbjudan till att leva i en utarmad version av vår nuvarande verklighet. Med undantag för effektivare ny teknik som sparar pengar åt oss, ses en minskning av koldioxid­utsläpp som ett hot mot mycket av livets goda – från se­mes­ter­resor med flyg till luftkonditionering. Den miljöpolitik som vi behöver har små utsikter att vinna allmänt stöd i samhäl­len som är dominerade av konsumism, där framgång betyder att bli rikare, och där vi alla blir manipulerade av företag som är hårdnackat inriktade på vinst och expansion oavsett följderna. Det är tydligt att vi behöver finna ett annat tillvägagångssätt.

En del av det som gör oss blinda för alternativen är att vi ser rika, utvecklade samhällen som toppen av mänsklig prestation. Men sanningen är, trots bekvämlighet och överflöd på nivåer som saknar historiskt motstycke, att våra samhällen lider av många allvarliga sociala brister och att de inte förmår producera välbefinnande. Människor upplever mycket av livet som påfrestande och många, särskilt tonåringar och unga vuxna, plågas av självtvivel och låg självkänsla. Varje år drabbas en fjärdedel av alla vuxna britter av något slags mental ohälsa – särskilt depression, ångestkänslor samt drog- eller alkoholmissbruk. Våra fängelser är överbefolkade. Barn utsätts för omfattande mobbning i skolan. Självskadebeteende grasserar – särskilt bland tonårsflickor. Låg social rörlighet betyder att barns utsikter i livet, långt ifrån lika, präglas av stora orättvisor. Och trots att forskning om hälsa och lycka visar vilken avgörande betydelse som ett meningsfullt socialt liv har, så varierar gemenskapen på de flesta områden mellan svag och obefintlig. Många känner sig isolerade och de flesta känner inte att nöjet med att tillbringa fritiden med en grupp vänner finns inom räckhåll.

Så uppgiften för alla som hyser någon omtanke om mänsklighetens aktuella och framtida välfärd, är att tänka igenom hur vi kan kombinera hållbara ekonomiska system med genuint högre nivåer av välbefinnande.

Den här uppgiften är inte så svår som man skulle kunna tro. Nyckeln, som den här pamfletten ska visa, är att välbefinnande för de rika ländernas befolkningar nu beror mind­re på fortsatta framsteg i materiell standard än på att vi förbättrar kvaliteten i de sociala relationerna och samhälls­livet. Förbättringar av hälsa, lycka och andra mått på vuxnas eller barns välbefinnande är inte längre kopplade till ekonomisk tillväxt.

Hur kan då inkomst- och statusskillnader minskas? Det finns, som vi ska visa, rikliga belägg för att de stora förändringarna av ojämlikhet avspeglar den växlande balansen i samhällens politiska och ideologiska krafter snarare än förändringar i opersonliga marknadskrafter. Vi hävdar att det bästa sättet att bygga mer jämlika och hållbara samhällen är att utvidga demokratin till den ekonomiska sfären och sålunda göra inkomstskillnader inom organisationer mer känsliga för demokratiska påtryckningar.
Såväl rangordningssystemen och statusklyftorna som de största inkomstskillnaderna är mest påtagliga i företagsvärlden – särskilt i de stora privata bolagen. Studier som jämför olika företags­modeller visar att mer demokratiska modeller tenderar att ha högre produktivitet. De tenderar också att vara mera tilltalande att arbeta i. Detta gäller såväl för företag med styrelserepresentanter för de anställda (vilket krävs enligt lag i många europeiska länder) som för företag som är antingen kooperativ av anställda eller helt ägda av de anställda. Mera demokratiska företag har i regel mycket mindre interna löneskillnader. Av detta och flera andra skäl tror vi att de kan utgöra den bästa grunden för att skapa ett bestående mer jämlikt och hållbart samhälle. Vi ser just demokratins utvidgning till ekonomiska enheter som nästa stora steg i den mänskliga emancipationens långsiktiga projekt.

OM JÄMLIKHETSANDEN

”Med en arsenal av tabeller och statistik smular bo­ken sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla.” Göran Rosenberg i Dagens Nyheter

”Det är näst intill omöjligt att inte hålla med författarna om att de samlade­ observationerna pekar i en tydlig riktning: jämlika samhällen är nästan alltid­ bättre än ojämlika samhällen.” Joakim Molander i Svenska Dagbladet

”Med akademisk nit och redbarhet presenteras studie efter studie som verifi­erar bokens tes: jämlika samhällen är nästan alltid bättre.” Ann Heberlein i Sydsvenskan

”En av de mest uppmuntrande och stimulerande böc­ker jag läst på länge.” Henrik Berggren i Dagens Nyheter

Läs mer

Fler böcker av samma författare

Fler böcker inom samma kategorier

Julpris

Blåsningen

I Blåsningen skildrar Inga-Lisa Sangregorio inträngande och personligt hur Sveriges pensionssystem har förvandlats från socialpolitiskt föredöme till sorgebarn.

340 kr 170 kr